SAOL

publicerad: 2015  
rabiessmitta
rabi·­es|­smitta substantiv ~n rabies 1smitta
Singular
en rabiessmittaobestämd form
en rabiessmittasobestämd form genitiv
rabiessmittanbestämd form
rabiessmittansbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
1smitta smittan smittor
smitt·an
substantiv
smitt`a
● över­föring av smitt­ämne från en individ till en annan
smittspårning; kontaktsmitta
sprida smitta; ut­sättas för smitta
○ äv. om fullt ut­vecklad sjukdom
rabiessmitta; salmonellasmitta
små­barnen blev ut­satta för smittan sedan syskonen drabbats av den i skolan
belagt sedan ca 1400 (Klosterläsning); fornsvenska smitta 'fläck; smitta'; av lågtyska smitte 'fläck', till smitten, se ur­sprung till 2smitta 1; besläktat med smita åt
2smitta smittade smittat
verb
smitt`a
1 ibland med partikelnner, utan större betydelse­skillnad (råka) över­föra egen infektion till
någon smittar (ner) någon (med något)
jag är förkyld och vill inte smitta (ner) dig så jag tar inte i hand
belagt sedan ca 1655; jfr fornsvenska smitta 'fläcka, smutsa'; av lågtyska smitten 'smutsa ned'
2 vara smittsam
något smittar
kik­hosta smittar mest den första tiden
belagt sedan 1807
smittasmittande, smittning
smitta av sig
Till SO

SAOB

publicerad: 1956  
RABIES ra4bies, r. l. f.
Etymologi
[jfr t. o. eng. rabies; av lat. rabies, raseri, galenskap. — Jfr RABIAT, RABULIST]
den framförallt hos hundar (o. av hundar bitna djur l. människor) förekommande sjukdomen vattuskräck. BerMedicinalvRik. 1769, s. 150. Wirgin Häls. 3: 60 (1933). — särsk. i bild l. bildl. Morbror .. är som en hund under inflytande av den rabies mammas ord mäkta giva honom. Strindberg TjqvS 4: 140 (1876). Hedberg (1946; boktitel).
Ssgr: RABIES-GIFT, n. FörhLäkS 1876, s. 169. —
-IMMUNISERING. med. Wirgin Häls. 3: 61 (1933). —
-SJUK. FörhLäkS 1876, s. 170. —
-SMITTA, r. l. f. Tigerstedt MedUtv. 2: 181 (1923). —
-SMITTAD, p. adj. Henricsson Hund. 110 (1923). —
-SMITTÄMNE~020. LfF 1910, s. 210. —
-VACCINERING. HeimdFolkskr. 38: 23 (1896).
Till SAOB