SAOL
publicerad: 2015
ragga
ragga
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ jaga erotisk partner; söka: ragga på krogen; ragga sponsorer
Finita former | |
---|---|
raggar | presens aktiv |
raggas | presens passiv |
raggade | preteritum aktiv |
raggades | preteritum passiv |
ragga | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att ragga | infinitiv aktiv |
att raggas | infinitiv passiv |
har/hade raggat | supinum aktiv |
har/hade raggats | supinum passiv |
Presens particip | |
raggande |
ragga upp
• hitta tillfällig erotisk partner; äv. bildl.
Infinita formeratt ragga uppinfinitiv aktivPresens participuppraggande
SO
publicerad: 2021
ragga
raggade raggat
verb
●
vardagligt
göra närmande till (okänd person) för att knyta sexuell kontakt ofta på nöjeslokal
någon raggar (någon/något)
någon raggar (någon)
någon raggar (något)
de skulle gå på krogen och ragga
○
äv. bildligt
(försöka) få tag i
ragga sponsorer
belagt sedan mitten av 1950-talet;
åkarslang ragga 'köra ett lass (ofta lump)'; besläktat med
1ragg
raggaraggande, raggning