SAOL

publicerad: 2015  
ragga
ragga verb ~de ~t ⟨vard.⟩ jaga erotisk partner; söka: ​ragga på krogen; ​ragga sponsorer
Finita former
raggarpresens aktiv
raggaspresens passiv
raggadepreteritum aktiv
raggadespreteritum passiv
raggaimperativ aktiv
Infinita former
att raggainfinitiv aktiv
att raggasinfinitiv passiv
har/hade raggatsupinum aktiv
har/hade raggatssupinum passiv
Presens particip
raggande
ragga upp hitta till­fällig erotisk partner; äv. bildl.
Infinita formeratt ragga uppinfinitiv aktivPresens participuppraggande

SO

publicerad: 2021  
ragga raggade raggat
verb
ragg`a
var­dagligt göra närmande till (okänd person) för att knyta sexuell kontakt ofta på nöjes­lokal
någon raggar (någon/något)
någon raggar (någon)
någon raggar (något)
de skulle gå på krogen och ragga
äv. bildligt (försöka) få tag i
ragga sponsorer
belagt sedan mitten av 1950-talet; åkarslang ragga 'köra ett lass (ofta lump)'; besläktat med 1ragg
raggaraggande, raggning

SAOB