SAOL

publicerad: 2015  
reliabilitet
re·­li·­abil·­itet [‑ite´t] substantiv ~en • på­litlighet hos upp­mätt värde i experiment e.d.
Singular
en reliabilitetobestämd form
en reliabilitetsobestämd form genitiv
reliabilitetenbestämd form
reliabilitetensbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
reliabilitet reliabiliteten
re·li·abil·itet·en
substantiv
reliabilite´t
● på­litlighet hos upp­mätta värden i ett experiment, vilket bekräftas genom att detta kan upp­repas med lik­artat resultat
JFR validitet
belagt sedan 1947
Till SO

SAOB

publicerad: 1957  
RELIABILITET re1liab1ilite4t l. rel1-, l. 010104, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[efter eng. reliability, till reliable (se RELIABEL)]
psykol. egenskapen l. förhållandet att vara reliabel. Reliabilitet och konstans. Ekman (1947; boktitel). PedT 1947, s. 176.
Till SAOB