SAOL
publicerad: 2015
resonemang
re·sone·mang
[‑maŋ´]
substantiv
~et; pl. ~ • till resonera
| Singular | |
|---|---|
| ett resonemang | obestämd form |
| ett resonemangs | obestämd form genitiv |
| resonemanget | bestämd form |
| resonemangets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| resonemang | obestämd form |
| resonemangs | obestämd form genitiv |
| resonemangen | bestämd form |
| resonemangens | bestämd form genitiv |