SAOL

publicerad: 2015  
rigid
rig·­id [rigi´d] adjektiv rigitt rigida • stel, styv; fast­låst i före­ställningar el. å­sikter, föga an­passbar
Positiv
en rigid + substantiv
ett rigitt + substantiv
den/det/de rigida + substantiv
den rigide + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de rigidare + substantiv
Superlativ
är rigidast
den/det/de rigidaste + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
rigid neutrum undviks, bestämd form och plural rigida
rig·id
adjektiv
[-gi´d]
● som är fast i visst tanke­mönster och har svårt att förstå och god­ta förändringar om person
MOTSATS flexibel
en okänslig och rigid person
○ äv. om handling eller dylikt
rigida åsikter; en allt­för rigid detalj­planering
○ äv. som medicinsk term styv, stel
rigida leder
belagt sedan 1817; av franska rigide med samma betydelse, lat. rig´idus 'styv; orörlig'; jfr ur­sprung till rigorös
Till SO

SAOB

publicerad: 1958  
RIGID rigi4d, adj.
Etymologi
[jfr t. rigide, eng. rigid; av fr. rigide, av lat. rigidus, styv, orörlig m. m., till samma stam som föreligger i rigor (se RIGÖR)]
1) stel, styv, jämförelsevis oböjlig; numera i sht (med.) om muskler l. andra vävnader. Det starka könets complexion och rigide febrer (dvs. fibrer). Fennia XVI. 3: 108 (1761). Principer — någon gång endast rigida pålar. Cygnæus 4: 41 (1839). Wernstedt (1951).
2) (numera knappast br.) i utvidgad anv., om person l. karaktär: fast, konsekvent, rätlinig; förr äv. om stil, uttryckssätt o. d.: rättfram. Hans framställning (var) rak, rigid utan alla omsvep. JEPalmsvärd (1817) hos Wedberg Palmsv. 24. Rigid som en jernstör, .. man kan nästan säga till öfverdrift trådrät och ärlig. Reuterdahl Mem. 169 (1858).
Avledn.: RIGIDITET1004 l. 0104, r. l. f. [jfr t. rigidität, eng. rigidity; av fr. rigidité, av lat. rigiditas (gen. -tātis)] till 1.
1) med. stelhet l. styvhet i kroppens vävnader l. leder, vanl. framkallad av sjukdomstillstånd i hjärna l. ryggmärg. TLäk. 1832, s. 191. Rigiditet med rörelsearmod. 3NF 9: 1106 (1928).
2) geol. i fråga om jordklotet, i sht dess yttersta skikt: förmåga att motstå formförändringar, styvhet. PopNaturvRevy 1913, s. 193.
Till SAOB