SAOL

publicerad: 2015  
ruptur
rupt·­ur [‑u´r] substantiv ~en ~er bristning; brytning
Singular
en rupturobestämd form
en ruptursobestämd form genitiv
rupturenbestämd form
rupturensbestämd form genitiv
Plural
rupturerobestämd form
rupturersobestämd form genitiv
rupturernabestämd form
rupturernasbestämd form genitiv

SO

Sökningen på rupturer i SO gav inga svar.

Menade du:

ruptur  
restorder  
receptur  
receptor  
rutpapper  
restaurera  

SAOB

Sökningen på rupturer i SAOB gav inga svar.