SAOL
publicerad: 2015
rycka
rycka
verb
ryckte ryckt 1 göra en häftig rörelse: rycka på axlarna2 öka farten i tävlingslopp
| Finita former | |
|---|---|
| rycker | presens aktiv |
| rycks (ryckes) | presens passiv |
| ryckte | preteritum aktiv |
| rycktes | preteritum passiv |
| ryck | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att rycka | infinitiv aktiv |
| att ryckas | infinitiv passiv |
| har/hade ryckt | supinum aktiv |
| har/hade ryckts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| ryckande | |
| Perfekt particip | |
| en ryckt + substantiv | |
| ett ryckt + substantiv | |
| den/det/de ryckta + substantiv | |
rycka an
• rycka fram: hären ryckte an el. anryckte
Infinita formeratt rycka aninfinitiv aktivPresens participanryckandePerfekt participen anryckt + substantivett anryckt + substantivden/det/de anryckta + substantiv
rycka bort
• till rycka 1; han rycktes bort (i unga år) han avled hastigt
Infinita formeratt rycka bortinfinitiv aktivPresens participbortryckandePerfekt participen bortryckt + substantivett bortryckt + substantivden/det/de bortryckta + substantiv
rycka fram
• ⟨särsk. mil.⟩ röra sig framåt
Infinita formeratt rycka framinfinitiv aktivPresens participframryckandePerfekt participen framryckt + substantivett framryckt + substantivden/det/de framryckta + substantiv
rycka in
1 påbörja militärtjänst2 gå in som ersättare
rycka till
• göra en snabb ofrivillig rörelse ofta av förvåning
Infinita formeratt rycka tillinfinitiv aktivPresens participtillryckandePerfekt participen tillryckt + substantivett tillryckt + substantivden/det/de tillryckta + substantiv
rycka upp sig
• fatta mod, bli mer energisk
Infinita formeratt rycka upp siginfinitiv aktiv
rycka ut
1 avsluta militärtjänst2 bege sig till kritisk plats: brandkåren ryckte ut
Infinita formeratt rycka utinfinitiv aktivPresens participutryckandePerfekt participen utryckt + substantivett utryckt + substantivden/det/de utryckta + substantiv