SAOL

publicerad: 2015  
säl
säl substantiv ~en ~ar • ett djur
Singular
en sälobestämd form
en sälsobestämd form genitiv
sälenbestämd form
sälensbestämd form genitiv
Plural
sälarobestämd form
sälarsobestämd form genitiv
sälarnabestämd form
sälarnasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
säl sälen sälar
säl·en
substantiv
● typ av säldjur som helt saknar ytter­öron och förmåga att vrida bak­benen fram under buken när det rör sig på land
JFR sjöelefant, vikare
sälfångst; sälskinn; sältran; gråsäl; grönlandssäl; knubbsäl
sälarna jagas för sitt späck och skinn; han gick med barnen och tittade på sälarna i djur­parken
somna som en klubbad säl se somna
belagt sedan 1305 (i sms.; (hemställan från klostret i Sigtuna till klostret i Skänninge i rättighetstvist (Svenskt Diplomatarium))) fornsvenska siäl, säl; gemensamt germanskt ord, ev. med grundbet. 'som kryper'
Till SO

SAOB