SAOL

publicerad: 2015  
sår
sår substantiv ~et; pl. ~ kroppslig skada med synligt blod
Singular
ett sårobestämd form
ett sårsobestämd form genitiv
såretbestämd form
såretsbestämd form genitiv
Plural
sårobestämd form
sårsobestämd form genitiv
sårenbestämd form
sårensbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
sår såret, plural sår, bestämd plural såren
sår·et
substantiv
skada i hud eller slem­hinna där blod kan tränga ut vanligen upp­kommen genom olycks­händelse, slag eller dylikt men ibland äv. spontant
sårsalva; sårskorpa; brännsår; munsår; skrubbsår; skärsår; sticksår
ett öppet sår; ett djupt sår; ett fult sår; ett infekterat sår; ren­göra såret; sy ihop såret
hon satte ett plåster på såret; det blödde ymnigt från såret; såret läkte snabbt
äv. om liknande inre skada
äv. bildligt, spec. om själslig skada
de hårda orden lämnade ett sår in­om henne
spec. äv. om (oönskad) öppning i landskap eller dylikt
sten­brotten var (som) stora sår i landskapet
plåster på såren se plåster
slicka sina sår försöka hämta sig efter en mot­gångefter att ha blivit av med både jobb och sam­bo hyrde han ett hus i Toscana för att slicka sina sår
strö salt i såren på någon se salt
tiden läker alla sår se tid
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska sar, till adj. sar 'smärtsam; öm'; gemensamt germanskt ord

SAOB