SAOL
publicerad: 2015
sacka
sacka
verb
~de ~t • inte kunna hålla tempot
Finita former | |
---|---|
sackar | presens aktiv |
sackas | presens passiv |
sackade | preteritum aktiv |
sackades | preteritum passiv |
sacka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att sacka | infinitiv aktiv |
att sackas | infinitiv passiv |
har/hade sackat | supinum aktiv |
har/hade sackats | supinum passiv |
Presens particip | |
sackande | |
Perfekt particip | |
en sackad + substantiv | |
ett sackat + substantiv | |
den/det/de sackade + substantiv |
sacka efter
• bli efter
Infinita formeratt sacka efterinfinitiv aktivPresens participeftersackandePerfekt participen eftersackad + substantivett eftersackat + substantivden/det/de eftersackade + substantiv
SO
publicerad: 2021
sacka
sackade sackat
verb
●
ibland med partikel, särskiltav, efter, utan större betydelseskillnad
komma på efterkälken
sacka (av/efter)
sacka (av)
sacka (efter)
de äldre sackade (efter) mer och mer; hon sackade något i uppförsbacken för att sedan åter dra på
○
ibland bildligt
den svenska produktionen sackade i början av 2000-talet
belagt sedan 1728 (om fartyg);
trol. av lågtyska (sik) sacken 'sjunka; sänka sig'
sackasackande, sackning