SAOL
publicerad: 2015
sagga
sagga
verb
~de ~t 1 ⟨prov.⟩ tjata2 tryckas ner midskepps; sjunka el. hänga ner
Finita former | |
---|---|
saggar | presens aktiv |
saggas | presens passiv |
saggade | preteritum aktiv |
saggades | preteritum passiv |
sagga | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att sagga | infinitiv aktiv |
att saggas | infinitiv passiv |
har/hade saggat | supinum aktiv |
har/hade saggats | supinum passiv |
Presens particip | |
saggande |
SO
publicerad: 2021
sagga
saggade saggat
verb
1
ofta med partikel, särskiltihop
sjunka (ihop)
något saggar (ihop)
sagga ihop av ålder; det gamla taket höll på att sagga ihop på mitten
○
äv.
krångla
grafiken på skärmen saggade
belagt sedan 1953;
av engelska sag 'svikta'; trol. besläktat med
sacka
2
ofta med partikel, särskiltner
kladda (ner)
någon saggar ner (något)
sagga ner duken
belagt sedan 2005
saggasaggande, saggning