SAOL

publicerad: 2015  
sammanbrott
samm·­an|­brott substantiv ~et; pl. ~ • upp­komst av total funktionsoduglighet, kollaps
Singular
ett sammanbrottobestämd form
ett sammanbrottsobestämd form genitiv
sammanbrottetbestämd form
sammanbrottetsbestämd form genitiv
Plural
sammanbrottobestämd form
sammanbrottsobestämd form genitiv
sammanbrottenbestämd form
sammanbrottensbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

SAOB

Sökningen på sammanbrotten i SAOB gav inga svar.