SAOL
publicerad: 2015
septim
sept·im
[‑i´m]
substantiv
~en ~er 1 septima2 ett vapenläge och en parad i fäktning
| Singular | |
|---|---|
| en septim | obestämd form |
| en septims | obestämd form genitiv |
| septimen | bestämd form |
| septimens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| septimer | obestämd form |
| septimers | obestämd form genitiv |
| septimerna | bestämd form |
| septimernas | bestämd form genitiv |
SAOB
Sökningen på septimen i SAOB gav inga svar.