SAOL

publicerad: 2015  
siffra
siffra substantiv ~n siffror t.ex. 3, 7; tal; ​arabiska siffror våra vanliga siffror; ​romerska siffror t.ex. V, X; ​inte en siffra rätt ingen­ting rätt​ – I sammansättn. siffer-.
Singular
en siffraobestämd form
en siffrasobestämd form genitiv
siffranbestämd form
siffransbestämd form genitiv
Plural
siffrorobestämd form
siffrorsobestämd form genitiv
siffrornabestämd form
siffrornasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
siffra siffran siffror
siffr·an
substantiv
siff`ra
tecken för något av de nio första hel­talen eller noll
heltalssiffra; sifferexercis; sifferkombination; slutsiffra
ett telefon­nummer med sex siffror; en siffra föll bort i ut­räkningen
äv. antal
jämförelsesiffra; nativitetssiffra
åtta­tusen åskådare är en bra siffra; siffran för val­deltagandet var 82 %
ofta med tanke på ekonomiskt resultat vanligen plur.
försäljningssiffror; rekordsiffror; turistsiffror
industrin visade goda siffror
arabiska siffror siffror av typen 1, 2, 3
inte en siffra rätt var­dagligtall­ting fel eller miss­uppfattathan hade inte en siffra rätt i sitt in­lägg i debatten
romerska siffror typ av tal­symboler som måste adderas (eller subtraheras) vid ut­läsandet av ett taloch som skrivs med bok­stäverna I, V, X, L, C, D och M
belagt sedan 1538; ur medeltidslat. cif´ra 'siffra; chiffer'; urspr. av arab. sifr 'tom; noll'; jfr ur­sprung till chiffer

SAOB