SAOL

publicerad: 2015  
skov
skov [sko´v el. skå´v] substantiv ~et; pl. ~ • upp­flammande av sjukdom: ​ms-skov
Singular
ett skovobestämd form
ett skovsobestämd form genitiv
skovetbestämd form
skovetsbestämd form genitiv
Plural
skovobestämd form
skovsobestämd form genitiv
skovenbestämd form
skovensbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
skov skovet, plural skov, bestämd plural skoven
skov·et
substantiv
[sko´v] el. [skå´v]
1 period som på något sätt är av­skild från den före­gående och den efter­följande perioden
belagt sedan 1545 i sin nuvarande bet.; fornsvenska skof 'stöt, knuff'; sv. dial. skov 'stund, mellan­tid; an­fall, paroxysm'; till skjuva; jfr ur­sprung till uppskov
2 upp­flammande av ett (kroniskt) sjukdoms­tillstånd till ett mer intensivt skede
manodepressiv sjukdom känne­tecknas av åter­kommande skov
belagt sedan 1734
Till SO

SAOB