SAOL

publicerad: 2015  
skrubb
skrubb substantiv ~en ~ar litet förvarings­rum, garderob; kyffeborste för skrubbning t.ex. av golv; kard­maskin för grovkardning
Singular
en skrubbobestämd form
en skrubbsobestämd form genitiv
skrubbenbestämd form
skrubbensbestämd form genitiv
Plural
skrubbarobestämd form
skrubbarsobestämd form genitiv
skrubbarnabestämd form
skrubbarnasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
skrubb skrubben skrubbar
skrubb·en
substantiv
mindre förvarings­utrymme
städskrubb; vedskrubb; vindsskrubb
äv. litet rum
vakt­mästarens skrubb; hem­biträdet fick sova i en skrubb innan­för köket
belagt sedan slutet av 1300-talet (Klosterläsning); fornsvenska skrubba 'håla; klyfta; göm­ställe'; trol. besläktat med skrovlig

SAOB