SAOL

publicerad: 2015  
skymta
skymta verb ~de ~t 1 skönja2 synas svagt
Finita former
skymtarpresens aktiv
skymtaspresens passiv
skymtadepreteritum aktiv
skymtadespreteritum passiv
skymtaimperativ aktiv
Infinita former
att skymtainfinitiv aktiv
att skymtasinfinitiv passiv
har/hade skymtatsupinum aktiv
har/hade skymtatssupinum passiv
Presens particip
skymtande
Perfekt particip
en skymtad + substantiv
ett skymtat + substantiv
den/det/de skymtade + substantiv
skymta fram • till skymta 2: ​skymta fram el. framskymta bak­om träden
Infinita formeratt skymta framinfinitiv aktivPresens participframskymtandePerfekt participen framskymtad + substantivett framskymtat + substantivden/det/de framskymtade + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
skymta skymtade skymtat
verb
skym`ta
1 ibland med partikel, sär­skiltfram synas nätt och jämnt (och otydligt)
något skymtar (fram)
bergen skymtade (fram) genom diset
○ äv. bildligt kunna anas
JFR framskymta
en lösning på konflikten skymtade
belagt sedan 1830; trol. bildat till skymma
2 se en skymt av
någon skymtar någon/något/sats
någon skymtar någon
någon skymtar något
någon skymtar sats
de skymtade ett hus i skogs­brynet
○ äv. bildligt ana
hon tyckte sig kunna skymta en viss med­känsla hos honom
belagt sedan ca 1635
skymtaskymtande, skymt
Till SO

SAOB