SAOL

publicerad: 2015  
smaka
smaka verb ~de ~t 1 smaka på (ngt) äta lite av2 fisken smakade verkligen (bra) fisken var verkligen god
Finita former
smakarpresens aktiv
smakaspresens passiv
smakadepreteritum aktiv
smakadespreteritum passiv
smakaimperativ aktiv
Infinita former
att smakainfinitiv aktiv
att smakasinfinitiv passiv
har/hade smakatsupinum aktiv
har/hade smakatssupinum passiv
Presens particip
smakande
Perfekt particip
en smakad + substantiv
ett smakat + substantiv
den/det/de smakade + substantiv
smaka av • smaka på prov: ​smaka av el. avsmaka soppan
Infinita formeratt smaka avinfinitiv aktivPresens participavsmakandePerfekt participen avsmakad + substantivett avsmakat + substantivden/det/de avsmakade + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
smaka smakade smakat
smak·ar
verb
sma`ka
1 ofta med partikeln el. prep.på prova (något) med hjälp av smak­sinnet
smakande; smakbit
någon smakar (på) något
nu smakar vi på vinet
○ äv. äta eller dricka
han har inte smakat en mat­bit på hela dagen
○ äv. bildligt (tvingas) känna (på)
smaka riset; han fick smaka på vad det vill säga att vara arbets­lös
få smaka (på) sin egen medicin se medicin
smaka starkt se stark
belagt sedan förra hälften av 1400-talet (Östnordiska och latinska medeltidsordspråk); fornsvenska smaka
2 ha (viss) smak
SE smak 1
något smakar sätt något smakar (av) något
maten smakar bra; vinet smakade galla
○ äv. vara välsmakande
hoppas maten smakade!
○ äv. bildligt
till­sägelsen smakade översitteri
det kostar mer än det smakar se kosta
låta sig väl smaka se låta
smaka apa se apa
smaka fågel se fågel
smaka mumma se mumma
belagt sedan 1400–25 Heliga Birgittas uppenbarelser
3 passa någons upp­fattning om vad som är njutbart
något smakar
nu skulle det smaka med en kopp kaffe
○ äv. bildligt
det skulle smaka att vara ledig en vecka
belagt sedan 1400–25 Heliga Birgittas uppenbarelser
smaka av
Till SO

SAOB