SAOL

publicerad: 2015  
snorta
snorta [snårt`a] verb ~de ~t ⟨vard.⟩ ta in kokain genom näsan
Finita former
snortarpresens aktiv
snortaspresens passiv
snortadepreteritum aktiv
snortadespreteritum passiv
snortaimperativ aktiv
Infinita former
att snortainfinitiv aktiv
att snortasinfinitiv passiv
har/hade snortatsupinum aktiv
har/hade snortatssupinum passiv
Presens particip
snortande
Perfekt particip
en snortad + substantiv
ett snortat + substantiv
den/det/de snortade + substantiv

SO

publicerad: 2021  
snorta snortade snortat
verb
[snårt`a]
var­dagligt snabbt dra in (luft och visst preparat) genom ena näs­borren i av­sikt att berusa sig eller dylikt
JFR sniffa
någon snortar (något)
snorta heroin; snorta kokain
belagt sedan 1980

SAOB

Sökningen på snorta i SAOB gav inga svar.