SO
publicerad: 2021
1spinna
spann spunnit spunnen spunna, presens spinner
verb
spinn`a 
1
framställa (garn eller tråd) genom tvinning av ull, lin eller dylikt
JFR
spånad
spinna på slända; spinna garn och väva tyger
○
äv. med konstruktionsväxling
framställa garn eller tråd av
spinna ullen
○
äv. utvidgat
djur spinner något
spinna en kokong; spindeln spann sitt nät
○
äv. bildligt
tankemässigt utveckla visst tema
någon spinner
han försökte hitta en tråd i samtalet att spinna vidare på
spunnet socker
se
socker
2
gå runt
JFR
2spinna
något spinner
○
spec.
gå runt utan att få fäste om hjul på fordon
spinnande hjul som sprutade sand
belagt sedan 1928;
av engelska spin 'snurra; rotera'; jfr ursprung till
1spinna 1
3
ge ifrån sig surrande ljud som tyder på tillfredsställelse om katt
djur spinner
katten låg i knäet på henne och spann
○
äv. i fråga om liknande motorljud
något spinner
motorn spann tyst
belagt sedan 1795;
se ursprung till
1spinna 1
spinnaspinnande