SAOL
publicerad: 2015
stånga
stånga
verb
~de ~t • särsk. om tjur: stöta med horn el. huvud
| Finita former | |
|---|---|
| stångar | presens aktiv |
| stångas | presens passiv |
| stångade | preteritum aktiv |
| stångades | preteritum passiv |
| stånga | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att stånga | infinitiv aktiv |
| att stångas | infinitiv passiv |
| har/hade stångat | supinum aktiv |
| har/hade stångats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| stångande | |
| Perfekt particip | |
| en stångad + substantiv | |
| ett stångat + substantiv | |
| den/det/de stångade + substantiv | |
SAOB
Sökningen på stångad i SAOB gav inga svar.