SAOL

publicerad: 2015  
stödja
stödja hellre än stöda verb stödde, stött, stödd n. stött, pres. stöder el. stödjer • ge stöd​ – I sammansättn. stödje-.
Finita former
stöder (stödjer)presens aktiv
stöds (stödes)presens passiv
stöddepreteritum aktiv
stöddespreteritum passiv
stödimperativ aktiv
Infinita former
att stödja (stöda)infinitiv aktiv
att stödjas (stödas)infinitiv passiv
har/hade stöttsupinum aktiv
har/hade stöttssupinum passiv
Presens particip
stödjande
Perfekt particip
en stödd + substantiv
ett stött + substantiv
den/det/de stödda + substantiv
den stödde + maskulint substantiv
stödja sig • ta stöd; å­beropa: ​stödja sig på den senaste forskningen
Ordform(er)stödja sig
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
stödja stödde stött, presens stöder äv. stödjer
även
stöda stödde stött, presens stöder
verb
stö`dja el. stö`da
1 låta kropp(sdel) vila mot något; vanligen i syfte att hålla den upp­rätt
JFR 2vila 2
någon stöder något (med/på något)
någon stöder något (med något)
någon stöder något (på något)
stödja fötterna mot tvär­slån; han satt med arm­bågarna mot bordet och hakan stödd i händerna
○ äv. vila på kropps­del
han kunde bara stödja på ena benet
○ äv. utan bi­betydelse av hjälp
kan du stödja på­ståendet med siffror?
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska styþia; bildn. till stöd
2 hålla uppe (någon/något) genom att fungera som under­lag för vanligen om före­mål
något stöder någon/något
något stöder någon
något stöder något
bordet stöds av fyra ben; hon låg på divanen stödd av en massa kuddar
○ äv. mer abstrakt
sången stöddes av dunkande trummor
○ spec. ge moraliskt eller intellektuellt stöd
någon stöder någon/något
någon stöder någon
någon stöder något
stödja förslaget; hon stödde honom under den svåra tiden
belagt sedan 1583
stödjastödjande, stöd
stödja sig
Till SO

SAOB