SAOL

publicerad: 2015  
stab
stab substantiv ~en ~er • personal som bi­träder militär chef; samling med­arbetare​ – I sammansättn. stabs-.
Singular
en stabobestämd form
en stabsobestämd form genitiv
stabenbestämd form
stabensbestämd form genitiv
Plural
staberobestämd form
stabersobestämd form genitiv
stabernabestämd form
stabernasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

Sökningen på staben i SO gav inga svar.

Menade du:

stubben  
stubin  
stabil  
stabbe  
stabbig  
stab  

SAOB

Sökningen på staben i SAOB gav inga svar.