SAOL

publicerad: 2015  
stamfar
stam|­far el. stam|­fader substantiv ‑fadern ‑fäder • man som en hel släkt kan ledas till­baka till
Singular
en stamfar (en stamfader)obestämd form
en stamfars (en stamfaders)obestämd form genitiv
stamfadernbestämd form
stamfadernsbestämd form genitiv
Plural
stamfäderobestämd form
stamfädersobestämd form genitiv
stamfädernabestämd form
stamfädernasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
stamfader stam­fadern stamfäder
eller
stamfar stamfadern stamfäder
stam|­fadern, stam|­far
substantiv
stam`fader el. stam`far
● man (från äldre tid) som en hel släkt kan ledas till­baka till
JFR anfader
någons stamfader stamfader till någon
○ äv. något ut­vidgat
Abraham, judarnas stam­fader
belagt sedan 1703
Till SO

SAOB