SAOL
publicerad: 2015
stass
stass
substantiv
~en ~er • ⟨vard.⟩ ståt, grannlåt; festdräkt
Singular | |
---|---|
en stass | obestämd form |
en stass | obestämd form genitiv |
stassen | bestämd form |
stassens | bestämd form genitiv |
Plural | |
stasser | obestämd form |
stassers | obestämd form genitiv |
stasserna | bestämd form |
stassernas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
stass
stassen stasser
stass·en
substantiv
●
vardagligt
festkläder
han kom i bästa stassen
belagt sedan 1497 (öppet brev utfärdat av rikets råd med hyllning av kung Hans som Sveriges kung (Sveriges traktater));
fornsvenska staz, sv. dial. stass; trol. ur sammansättningar med
stat, t.ex. stats-kläder, stats-dräkt