SAOL
publicerad: 2015
statut
stat·ut
[‑u´t]
substantiv
~en ~er • mest i pl.; stadga; till 2stadga
| Singular | |
|---|---|
| en statut | obestämd form |
| en statuts | obestämd form genitiv |
| statuten | bestämd form |
| statutens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| statuter | obestämd form |
| statuters | obestämd form genitiv |
| statuterna | bestämd form |
| statuternas | bestämd form genitiv |
SO
SAOB
Sökningen på statuts i SAOB gav inga svar.