SAOL
publicerad: 2015
stigmatisation
stigm·at·is·at·ion
substantiv
~en ~er • till stigmatisera
| Singular | |
|---|---|
| en stigmatisation | obestämd form |
| en stigmatisations | obestämd form genitiv |
| stigmatisationen | bestämd form |
| stigmatisationens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| stigmatisationer | obestämd form |
| stigmatisationers | obestämd form genitiv |
| stigmatisationerna | bestämd form |
| stigmatisationernas | bestämd form genitiv |
SO
Sökningen på stigmatisation i SO gav inga svar.
Menade du:
systerorganisation
stagnation
spionorganisation
stigmatisera
solmisation
tullvisitation
Menade du:
systerorganisation
stagnation
spionorganisation
stigmatisera
solmisation
tullvisitation
SAOB
publicerad: 1989
STIGMATISATION stig1matisaʃω4n l. 01—, äv. -atʃ-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
i sht rel.-vet. (om det fullbordade resultatet av) stigmatisering (se STIGMATISERA 2 b); äv. i uttr. yttre, inre stigmatisation, i form av sår o. d. resp. av icke synliga fel (t. ex. funktionsrubbningar). Ekbohrn (1904). Stigmatisation .. består däri att på den stigmatiserade personens kropp öppna sig blödande sår på de ställen, där Kristi kropp genomborrades av korsets spikar. Grimberg SvFolk. 1: 297 (1913). Stigmatisationer och visioner. Briem (1929; boktitel). Därs. 32 (: inre). Juliana Weisskircher .. kunde uppvisa en full yttre stigmatisation. Därs. 41. Lindskog o. Zetterberg (1975).
Ssgr (i sht rel.-vet.): STIGMATISATIONS-FALL. fall (se d. o. XII 4) av stigmatisation. Briem Stigmat. 29 (1929). —