SAOL

publicerad: 2015  
stryka
stryka verb strök, strukit, struken struket strukna, pres. stryker föra hand­flata längs yta på: ​han strök henne över håret; ​få stryka på foten få ge efter, stå till­baka; ​strykande (åt­gång) mycket storbreda ut: ​stryka smör på brödetsläta ut tyg med stryk­järn: ​stryka skjortordra streck för att ta bort: ​hennes namn ströks från listanröra sig smygande​ – De flesta sammansättn. med stryk- hör till stryka 3.
Finita former
strykerpresens aktiv
stryks (strykes)presens passiv
strökpreteritum aktiv
strökspreteritum passiv
strykimperativ aktiv
Infinita former
att strykainfinitiv aktiv
att strykasinfinitiv passiv
har/hade strukitsupinum aktiv
har/hade strukitssupinum passiv
Presens particip
strykande
Perfekt particip
en struken + substantiv
ett struket + substantiv
den/det/de strukna + substantiv
den strukne + maskulint substantiv
stryka för markera med streck
Infinita formeratt stryka förinfinitiv aktivPresens participförstrykandePerfekt participen förstruken + substantivett förstruket + substantivden/det/de förstrukna + substantivden förstrukne + maskulint substantiv
stryka med förbrukas; gå under, om­komma
Infinita formeratt stryka medinfinitiv aktivPresens participmedstrykandePerfekt participen medstruken + substantivett medstruket + substantivden/det/de medstrukna + substantivden medstrukne + maskulint substantiv
stryka under fram­häva som viktigt, betona: ​stryka under el. understryka ngt
Infinita formeratt stryka underinfinitiv aktivPresens participunderstrykandePerfekt participen understruken + substantivett understruket + substantivden/det/de understrukna + substantivden understrukne + maskulint substantiv
stryka ut av­lägsna från text
Infinita formeratt stryka utinfinitiv aktivPresens participutstrykandePerfekt participen utstruken + substantivett utstruket + substantivden/det/de utstrukna + substantivden utstrukne + maskulint substantiv
stryka över eliminera genom att dra ett streck över (ord i) text
Infinita formeratt stryka överinfinitiv aktivPresens participöverstrykandePerfekt participen överstruken + substantivett överstruket + substantivden/det/de överstrukna + substantivden överstrukne + maskulint substantiv

SO

publicerad: 2021  
stryka strök strukit struken strukna, presens stryker
verb
stry`ka
1 föra (hand­flata) längs yta på någon el. något
strykning
någon stryker någon/något (på/över något)
någon stryker någon (något)
någon stryker någon (över något)
någon stryker något (något)
någon stryker något (över något)
hon strök katten över ryggen; han strök med handen över det blanka tyget; hon strök honom över håret
ofta med ton­vikt på resultat, vanligen att något av­lägsnas med partikel, t.ex.av, bort
någon stryker av/bort någon/något
någon stryker av någon
någon stryker av något
någon stryker bort någon
någon stryker bort något
hon strök bort dammet från fönster­karmen; hästen försökte stryka av sig ryttaren mot ett träd
få stryka på foten se fot
struket mått se mått
stryka eld se eld
stryka flagg se flagg
strykande åt­gång se åtgång
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska stryka; nord. ord besläktat med grek. streu´gomai 'slits upp; försmäktar'; jfr ur­sprung till stråk, stråke
2 breda ut något tjock­flytande el. krämigt
strykning
någon stryker något (någonstans)
stryka smör på brödet; stryka färg på väggarna
äv. med konstruktions­växling
stryka plank
belagt sedan ca 1430 Själens tröst
3 släta ut (tyg) med hett stryk­järn
strykning
någon stryker (något)
stryka skjortor; stryka gardiner
belagt sedan början av 1300-talet Skåne-Lagen
4 dra streck med penna för att ta bort något i en text eller dylikt
strykning
någon stryker (ut) något
hans namn ströks från listan; hon strök det sista av­snittet i artikeln
äv. om att ta bort en del av en text med rader­gummi eller dylikt ofta med partikelnut
hon strök ut allt hon hade skrivit
ibland mer el. mindre bildligt
de fick stryka den sista punkten på programmet
stryka ett streck över något se streck
belagt sedan 1587
5 ofta med partikel, sär­skiltomkring förflytta sig smygande eller dold
någon/något stryker (omkring) (någonstans)
någon stryker (omkring) (någonstans)
något stryker (omkring) (någonstans)
en miss­tänkt mördare sades stryka om­kring i trakten
äv. i fråga om ren rörelse dra fram längs något, ofta genom att flyga
tunga moln strök över dalen
belagt sedan 1649
strykastrykande

SAOB

Sökningen på struken i SAOB gav inga svar.