SAOL
publicerad: 2015
stubin
stub·in
[‑i´n]
substantiv
~en ~er • tändtråd för sprängladdning; på stubinen ⟨vard.⟩ genast, ögonblickligen; ha kort stubin ⟨vard.⟩ ha lätt för att brusa upp
| Singular | |
|---|---|
| en stubin | obestämd form |
| en stubins | obestämd form genitiv |
| stubinen | bestämd form |
| stubinens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| stubiner | obestämd form |
| stubiners | obestämd form genitiv |
| stubinerna | bestämd form |
| stubinernas | bestämd form genitiv |
SO
SAOB
Sökningen på stubiner i SAOB gav inga svar.