SAOL
publicerad: 2015
surrande
surr·ande
substantiv
~t ~n • särsk. till surra 1
| Singular | |
|---|---|
| ett surrande | obestämd form |
| ett surrandes | obestämd form genitiv |
| surrandet | bestämd form |
| surrandets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| surranden | obestämd form |
| surrandens | obestämd form genitiv |
| surrandena | bestämd form |
| surrandenas | bestämd form genitiv |
SAOB
Sökningen på surrandes i SAOB gav inga svar.