SAOL

publicerad: 2015  
svänga
svänga verb svängde svängt göra en svängdet svänger om musiken musiken är starkt rytmisk
Finita former
svängerpresens aktiv
svängs (svänges)presens passiv
svängdepreteritum aktiv
svängdespreteritum passiv
svängimperativ aktiv
Infinita former
att svängainfinitiv aktiv
att svängasinfinitiv passiv
har/hade svängtsupinum aktiv
har/hade svängtssupinum passiv
Presens particip
svängande
Perfekt particip
en svängd + substantiv
ett svängt + substantiv
den/det/de svängda + substantiv
svänga ihop ⟨vard.⟩ snabbt sätta samman, hitta på: ​han lyckades svänga i­hop en tro­värdig förklaring
Infinita formeratt svänga ihopinfinitiv aktivPresens participihopsvängandePerfekt participen ihopsvängd + substantivett ihopsvängt + substantivden/det/de ihopsvängda + substantiv
svänga sig stoltsera: ​svänga sig med fack­uttryckkomma med undan­flykter: ​den miss­tänkte svängde sig vid förhöret
Ordform(er)svänga sig
svänga till ⟨vard.⟩ snabbt åstad­komma
Infinita formeratt svänga tillinfinitiv aktivPresens participtillsvängandePerfekt participen tillsvängd + substantivett tillsvängt + substantivden/det/de tillsvängda + substantiv

SO

publicerad: 2021  
svänga sig svängde svängt, presens svänger
sväng·er sig
verb
sväng`a sig
1 röra sig i viss riktning
svängande
någon/något svänger sig någonstans
någon svänger sig någonstans
något svänger sig någonstans
hon svängde sig upp i sadeln
belagt sedan 1640
2 komma med undan­flykter
någon svänger sig
han försökte svänga sig men hon fick ur honom sanningen
belagt sedan 1782
3 med prep.med upp­träda på ett (av­siktligt) tydligt eller på­fallande sätt som kan upp­fattas som skrytsamt; särsk. med fina el. lärda ord och dylikt
någon svänger sig med något
han svängde sig med de senaste mode­orden från kultur­sidorna
belagt sedan 1738

SAOB

publicerad: 1999  
SVÄMNING, sbst., se svämma, v.