SAOL
publicerad: 2015
svänga
svänga
verb
svängde svängt 1 göra en sväng2 det svänger om musiken musiken är starkt rytmisk
Finita former | |
---|---|
svänger | presens aktiv |
svängs (svänges) | presens passiv |
svängde | preteritum aktiv |
svängdes | preteritum passiv |
sväng | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att svänga | infinitiv aktiv |
att svängas | infinitiv passiv |
har/hade svängt | supinum aktiv |
har/hade svängts | supinum passiv |
Presens particip | |
svängande | |
Perfekt particip | |
en svängd + substantiv | |
ett svängt + substantiv | |
den/det/de svängda + substantiv |
svänga ihop
• ⟨vard.⟩ snabbt sätta samman, hitta på: han lyckades svänga ihop en trovärdig förklaring
Infinita formeratt svänga ihopinfinitiv aktivPresens participihopsvängandePerfekt participen ihopsvängd + substantivett ihopsvängt + substantivden/det/de ihopsvängda + substantiv
svänga sig
1 stoltsera: svänga sig med fackuttryck2 komma med undanflykter: den misstänkte svängde sig vid förhöret
Ordform(er)svänga sig
svänga till
• ⟨vard.⟩ snabbt åstadkomma
Infinita formeratt svänga tillinfinitiv aktivPresens participtillsvängandePerfekt participen tillsvängd + substantivett tillsvängt + substantivden/det/de tillsvängda + substantiv
SO
publicerad: 2021
svänga sig
svängde svängt, presens svänger
sväng·er sig
verb
1
röra sig i viss riktning
svängande
någon/något svänger sig någonstans
någon svänger sig någonstans
något svänger sig någonstans
hon svängde sig upp i sadeln
belagt sedan 1640
2
komma med undanflykter
någon svänger sig
han försökte svänga sig men hon fick ur honom sanningen
belagt sedan 1782
3
med prep.med
uppträda på ett (avsiktligt) tydligt eller påfallande sätt som kan uppfattas som skrytsamt; särsk. med fina el. lärda ord och dylikt
någon svänger sig med något
han svängde sig med de senaste modeorden från kultursidorna
belagt sedan 1738