SAOL

publicerad: 2015  
syll
syll substantiv ~en ~ar stock under järnvägs­spårbotten­stock i trä­vägg
Singular
en syllobestämd form
en syllsobestämd form genitiv
syllenbestämd form
syllensbestämd form genitiv
Plural
syllarobestämd form
syllarsobestämd form genitiv
syllarnabestämd form
syllarnasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
syll syllen syllar
syll·en
substantiv
tvär­gående trä­balk som ut­gör under­lag för järnvägs­räls
hon gick längs järn­vägs­spåret på syllarna
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska syll; gemensamt germanskt ord av om­diskuterat urspr.

SAOB