SAOL

publicerad: 2015  
syn
syn substantiv ~en ~er 1 blick; å­syn; förmåga att se; an­sikte: ​han fick syn på en bekant; ​för syns skull för skenets skull; ​se i syne se fel; ​till synes som det ser ut, skenbart; ​lång i synen ⟨vard.⟩ märkbart snopen2 upp­fattning: ​hans syn på skuld­krisen3 besiktning​ – I sammansättn. syn- (till 1 och 2), syne- (till 3); de flesta sammansättn. med syn- hör till syn 1.
Singular
en synobestämd form
en synsobestämd form genitiv
synenbestämd form
synensbestämd form genitiv
Plural
synerobestämd form
synersobestämd form genitiv
synernabestämd form
synernasbestämd form genitiv
Övrig(a) form(er)
syne,

synes		i vissa uttryck
Till SAOL

SO

Sökningen på syner i SO gav inga svar.

Menade du:

söner  
se ner  
syren  
sånär  
señor  
sänder  

SAOB

Sökningen på syner i SAOB gav inga svar.