SAOL

publicerad: 2015  
synkretist
syn·­kret·­ist [‑is´t] substantiv ~en ~er synkretism
Singular
en synkretistobestämd form
en synkretistsobestämd form genitiv
synkretistenbestämd form
synkretistensbestämd form genitiv
Plural
synkretisterobestämd form
synkretistersobestämd form genitiv
synkretisternabestämd form
synkretisternasbestämd form genitiv

SO

Sökningen på synkretist i SO gav inga svar.

Menade du:

synkretism  
synkronisk  
synkronism  
konkretism  
nykterist  
idiosynkratisk  

SAOB

publicerad: 2000  
SYNKRETIST -tis4t, m. ⁄ ⁄ ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -cre-)
Etymologi
[jfr t. synkretist, eng. syncretist, fr. syncrétiste; till SYNKRETISM. — Jfr SYNKRETISTISK]
i sht kyrkohist. anhängare av synkretismen. Skälm, hunssfott, syncretist etc. ConsAcAboP 3: 136 (1666). Socianer, Armenianer, Synkretister och andra kättare. Lyceum 2: 81 (1811). (Den brittiske historikern) Toynbee är uppenbar synkretist och anser att Gud önskar de olika religionerna. KyrkohÅ 1959, s. 324.