SAOL

publicerad: 2015  
täppa
1täppa substantiv ~n täppor liten träd­gård; ​herre på täppan ⟨vard.⟩ den som bestämmer
Singular
en täppaobestämd form
en täppasobestämd form genitiv
täppanbestämd form
täppansbestämd form genitiv
Plural
täpporobestämd form
täpporsobestämd form genitiv
täppornabestämd form
täppornasbestämd form genitiv
2täppa verb täppte täppt tills. med igen, till:
Finita former
täpperpresens aktiv
täpps (täppes)presens passiv
täpptepreteritum aktiv
täpptespreteritum passiv
täppimperativ aktiv
Infinita former
att täppainfinitiv aktiv
att täppasinfinitiv passiv
har/hade täpptsupinum aktiv
har/hade täpptssupinum passiv
Presens particip
täppande
Perfekt particip
en täppt + substantiv
ett täppt + substantiv
den/det/de täppta + substantiv
täppa igen täppa till
Infinita formeratt täppa igeninfinitiv aktivPresens participigentäppandePerfekt participen igentäppt + substantivett igentäppt + substantivden/det/de igentäppta + substantiv
täppa till till­sluta
Infinita formeratt täppa tillinfinitiv aktivPresens participtilltäppandePerfekt participen tilltäppt + substantivett tilltäppt + substantivden/det/de tilltäppta + substantiv

SO

Sökningen på täpporna i SO gav inga svar.

Menade du:

deponera  
deponi  
deponent  
deponens  
toppända  
reponera  

SAOB

Sökningen på täpporna i SAOB gav inga svar.