SAOL
publicerad: 2015
tära
tära
verb
tärde, tärt, pres. tär • tära på förråden få förråden att minska för snabbt
Finita former | |
---|---|
tär | presens aktiv |
tärs (täres) | presens passiv |
tärde | preteritum aktiv |
tärdes | preteritum passiv |
tär | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att tära | infinitiv aktiv |
att täras | infinitiv passiv |
har/hade tärt | supinum aktiv |
har/hade tärts | supinum passiv |
Presens particip | |
tärande |
SO
publicerad: 2021
tära
tärde tärt, presens tär
verb
1
(långsamt) få att minska i omfattning
tära på någon/något
tära på någon
tära på något
vi bör helst inte tära på kapitalet
○
spec. med avseende på person (el. förmåga och dylikt)
göra svagare (och mindre)
sjukdomen hade tärt på henne; det tär på krafterna att cykla i motvind
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser);
fornsvenska tära; av lågtyska teren 'tära; förtära; förbruka'
täratärande