SAOL

publicerad: 2015  
tackel
tackel [tak´el] substantiv tacklet; pl. ~, best. pl. tacklen • grov talja; ​tackel och tåg rigg på far­tyg
Singular
ett tackelobestämd form
ett tackelsobestämd form genitiv
tackletbestämd form
tackletsbestämd form genitiv
Plural
tackelobestämd form
tackelsobestämd form genitiv
tacklenbestämd form
tacklensbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

SAOB

Sökningen på tacklen i SAOB gav inga svar.