SAOL
publicerad: 2015
ters
ters
substantiv
~en ~er 1 intervall mellan t.ex. första och tredje tonen i en skala; tredje tonen i en skala2 tidebön klockan 9 på morgonen3 ett vapenläge och en parad i fäktning4 ⟨vard.⟩ tredje supen
Singular | |
---|---|
en ters | obestämd form |
en ters | obestämd form genitiv |
tersen | bestämd form |
tersens | bestämd form genitiv |
Plural | |
terser | obestämd form |
tersers | obestämd form genitiv |
terserna | bestämd form |
tersernas | bestämd form genitiv |
SAOB
publicerad: 2004
TERSON tæ3rson2, äv. tæ3rsen2, n.; best. -et; pl. =; äv. (numera mindre br.) TERSER, pl.
Ordformer
(-en 1963 osv. -er, pl. 1838—1963. -on 1941 osv.)
(numera bl. i vissa trakter) om krikon; äv. om korsning mellan krikon o. slån. Lilja SkånFl. 214 (1838). DN(B) 16 ⁄ 3 1941, s. 6 (om korsning mellan krikon o. slån).
Ssg: TERSON-TRÄD. Plommonträdets släkting, det läskande tersenträdet, svajar över förrådskällaren. Svensson Hemmavid 50 (1966).