SAOL
publicerad: 2015
tillåta
tillåta
uppdelas till|låta
verb
tillät, tillåtit, tillåten tillåtet tillåtna, pres. tillåter • ge sitt medgivande till
| Finita former | |
|---|---|
| tillåter | presens aktiv |
| tillåts (tillåtes) | presens passiv |
| tillät | preteritum aktiv |
| tilläts | preteritum passiv |
| tillåt | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att tillåta | infinitiv aktiv |
| att tillåtas | infinitiv passiv |
| har/hade tillåtit | supinum aktiv |
| har/hade tillåtits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| tillåtande | |
| Perfekt particip | |
| en tillåten + substantiv | |
| ett tillåtet + substantiv | |
| den/det/de tillåtna + substantiv | |
| den tillåtne + maskulint substantiv | |
tillåta sig
• ta sig friheten
Ordform(er)tillåta sig
SAOB
publicerad: 2004
TILLÅT, n.
Ordformer
(-lat)
(†) tillåtelse. Effter j them szådant vtan wårt tillat eller befalning effterlatidt haffwe. G1R 16: 620 (1544).