SAOL

publicerad: 2015  
trassla
trassla verb ~de ~t • krångla
Finita former
trasslarpresens aktiv
trasslaspresens passiv
trassladepreteritum aktiv
trassladespreteritum passiv
trasslaimperativ aktiv
Infinita former
att trasslainfinitiv aktiv
att trasslasinfinitiv passiv
har/hade trasslatsupinum aktiv
har/hade trasslatssupinum passiv
Presens particip
trasslande
trassla sig • bli krånglig
Ordform(er)trassla sig
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
trassla trasslade trasslat
verb
trass`la
● ofta med partikel, sär­skiltihop, till göra trasslig konkret el. abstrakt
JFR krångla 1, strula
någon trasslar (ihop/till något)
någon trasslar (ihop något)
någon trasslar (till något)
hon trasslade ihop trådarna; saken var egentligen väldigt enkel men han trasslade till det för sig
○ äv. syssla (med något trassligt) konkret el. abstrakt (ibland med an­tydan om otillåtna före­havanden)
JFR trasslig
någon trasslar (med någon/något)
någon trasslar (med någon)
någon trasslar (med något)
han satt och trasslade med virr­varret av ledningar; trassla med lägenhets­affärer
belagt sedan 1667; bildat till 1trasa 1
trasslatrasslande, trassel
trassla in sig, trassla sig
Till SO

SAOB