SAOL

publicerad: 2015  
trattoria
tratt·­oria [‑ori`a] substantiv ~n trattorior italiensk restaurang
Singular
en trattoriaobestämd form
en trattoriasobestämd form genitiv
trattorianbestämd form
trattoriansbestämd form genitiv
Plural
trattoriorobestämd form
trattoriorsobestämd form genitiv
trattoriornabestämd form
trattoriornasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
trattoria trattorian trattorior
tratt·ori·an
substantiv
trattori`a
(italiensk) restaurang vanligen av relativt enkelt slag
belagt sedan 1874; av ita. trattoria med samma betydelse, till trattore '(värds­hus)värd'; ur lat. tracta´re 'behandla', i medeltidslat. äv. 'und­fägna'; jfr ur­sprung till traktera

SAOB

publicerad: 2007  
TRATTORIA trat1ori3a2, r. l. f. (Rydberg RomD 144 (1874, 1877) osv.) ((†) n. Bergman GotlSkildr. 10 (1882)); best. (ss. r. l. f.) -an; pl. -or (Bergman Åsn. 45 (1921) osv.) ((†) -er Rydberg RomD 160 (1875, 1877)).
Etymologi
[liksom t., eng., fr. trattoria av it. trattoria, till trattore, värdshusvärd, traktör, av fr. traiteur (se TRAKTÖR)]
(om förh. i Italien) om (mindre o. enklare) typ av restaurang; äv. (nästan bl. i namn) i oeg. anv., i fråga om sv. förh. De romerska trattorierna. Rydberg RomD 160 (1875, 1877). Ofta äro dessa trattorior familjebolag. Neander-Nilsson SpöknKors. 100 (1929). La Casa, en ny liten trattoria vid Västerbrons södra fäste, har redan blivit populär. Expressen 16 ⁄ 8 2002, Guiden s. 43.