SAOL
publicerad: 2015
tugga
1tugga
substantiv
~n tuggor • mängd mat som tuggas och sväljs på en gång
| Singular | |
|---|---|
| en tugga | obestämd form |
| en tuggas | obestämd form genitiv |
| tuggan | bestämd form |
| tuggans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| tuggor | obestämd form |
| tuggors | obestämd form genitiv |
| tuggorna | bestämd form |
| tuggornas | bestämd form genitiv |
2tugga
verb
~de ~t • bearbeta mat med tänderna; bildl. tjata – Alla sammansättn. med tugg- hör till 2tugga.
| Finita former | |
|---|---|
| tuggar | presens aktiv |
| tuggas | presens passiv |
| tuggade | preteritum aktiv |
| tuggades | preteritum passiv |
| tugga | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att tugga | infinitiv aktiv |
| att tuggas | infinitiv passiv |
| har/hade tuggat | supinum aktiv |
| har/hade tuggats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| tuggande | |
| Perfekt particip | |
| en tuggad + substantiv | |
| ett tuggat + substantiv | |
| den/det/de tuggade + substantiv | |
SAOB
Sökningen på tuggan i SAOB gav inga svar.