SAOL

publicerad: 2015  
tulla
tulla verb ~de ~t 1 ta el. betala tull; tull­behandla, förtulla2 snatta ur förråd, skatta, plundra
Finita former
tullarpresens aktiv
tullaspresens passiv
tulladepreteritum aktiv
tulladespreteritum passiv
tullaimperativ aktiv
Infinita former
att tullainfinitiv aktiv
att tullasinfinitiv passiv
har/hade tullatsupinum aktiv
har/hade tullatssupinum passiv
Presens particip
tullande
Perfekt particip
en tullad + substantiv
ett tullat + substantiv
den/det/de tullade + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
tulla tullade tullat
verb
tull`a
1 betala tull vanligen vid in­försel av mindre varu­mängd
tullare; förtulla
någon tullar (för något)
han fick tulla för två flaskor vin
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska tolla
2 var­dagligt (olovligt) ta för sig mindre mängd av något som bör sparas
någon tullar av/på något
någon tullar av något
någon tullar på något
någon hade varit och tullat på likören
○ ibland äv. göra av­kall, minska
vi tullar aldrig på kvaliteten – då får det hellre kosta
belagt sedan 1706
tullatullande, tullning
Till SO

SAOB