SAOL

publicerad: 2015  

utesluta

ute|­sluta verb ‑slöt, ‑slutit, ‑sluten ‑slutet ‑slutna, pres. ‑sluter 1 inte längre låta vara med: ​han ute­slöts ur föreningen2 räkna bort som möjlighet: ​polisen ute­sluter inte mord

Finita former
utesluter	presens aktiv
utesluts (uteslutes)	presens passiv
uteslöt	preteritum aktiv
uteslöts	preteritum passiv
uteslut	imperativ aktiv
Infinita former
att utesluta	infinitiv aktiv
att uteslutas	infinitiv passiv
har/hade uteslutit	supinum aktiv
har/hade uteslutits	supinum passiv
Presens particip
uteslutande
Perfekt particip
en utesluten + substantiv
ett uteslutet + substantiv
den/det/de uteslutna + substantiv
den uteslutne + maskulint substantiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

utesluta uteslöt uteslutit utesluten uteslutna, presens utesluter

verb

u`tesluta

1 av­lägsna ur samman­hanget särsk. ur viss grupp

SYN. exkludera MOTSATS inkludera

uteslutning

någon utesluter någon/något (från/ur något)

någon utesluter någon (från något)

någon utesluter någon (ur något)

någon utesluter något (från något)

någon utesluter något (ur något)

några oppositionella med­lemmar ute­slöts ur förbundet; han ute­slöt sista meningen i brevet

belagt sedan ca 1540; efter lågtyska utsluten med samma betydelse

2 välja att räkna bort som möjlighet

någon utesluter något/sats

någon utesluter något

någon utesluter sats

polisen ute­sluter inte att ett brott kan ha ägt rum

○ ofta i perfekt particip (i opersonlig konstruktion)

det är inte ute­slutet att NN kommer till konferensen

belagt sedan 1842

uteslutauteslutande

Till SO

SAOB