SAOL

publicerad: 2015  
utfrågning
ut|­fråg·­ning substantiv ~en ~ar en offentlig ut­frågning
Singular
en utfrågningobestämd form
en utfrågningsobestämd form genitiv
utfrågningenbestämd form
utfrågningensbestämd form genitiv
Plural
utfrågningarobestämd form
utfrågningarsobestämd form genitiv
utfrågningarnabestämd form
utfrågningarnasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
utfrågning ut­frågningen ut­frågningar
ut|­fråg·ning·en
substantiv
u`tfrågning
det att fråga ut någon
JFR hearing
partiledarutfrågning
utfrågning (av någon) (om någon/något/sats)
utfrågning (av någon) (om någon)
utfrågning (av någon) (om något)
utfrågning (av någon) (om sats)
en offentlig ut­frågning; en öppen ut­frågning
belagt sedan 1889 (som pedagogisk metod); 1981 (som synonym till hearing)

SAOB

Sökningen på utfrågning i SAOB gav inga svar.