SAOL
publicerad: 2015
väckning
väck·ning
substantiv
~en ~ar • särsk. till väcka 1
| Singular | |
|---|---|
| en väckning | obestämd form |
| en väcknings | obestämd form genitiv |
| väckningen | bestämd form |
| väckningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| väckningar | obestämd form |
| väckningars | obestämd form genitiv |
| väckningarna | bestämd form |
| väckningarnas | bestämd form genitiv |
SAOB
Sökningen på väckningar i SAOB gav inga svar.