SAOL
publicerad: 2015
varvsindustri
varvs|industri
substantiv
~n ~er varv 2 industri
Singular | |
---|---|
en varvsindustri | obestämd form |
en varvsindustris | obestämd form genitiv |
varvsindustrin | bestämd form |
varvsindustrins | bestämd form genitiv |
Plural | |
varvsindustrier | obestämd form |
varvsindustriers | obestämd form genitiv |
varvsindustrierna | bestämd form |
varvsindustriernas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
varv
varvet, plural varv, bestämd plural varven
varv·et
substantiv
1
(tänkt) rörelsebana som beskriver en fullbordad (ungefärlig) cirkel
JFR
1vända
de promenerade ett par varv runt parken; skärpet räckte två varv runt midjan; han har rest motsvarande fyra varv runt jorden; hon vred handtaget ett halvt varv åt höger; motorn går med 4 000 varv i minuten
○
spec. i samband med löptävling
på sextonde varvet gick ett par löpare loss
○
äv. om rörelse utan eg. mål
vardagligt
köra ett varv i stan och kolla läget
gå ner i varv
lugna ner sigpå nätterna går kroppen ner i varv
komma upp i varv
bli mer aktivoch ibl. stressad:
i slutet av semestern när jobbet närmar sig kommer många upp i varv
mellan varven
1mellan gångernadet blir långt mellan varven numera eftersom de bor 100 mil ifrån varandra
2emellanåthon har skrivit flera historiska romaner men också hunnit med några barnböcker mellan varven
vara uppe i varv
vara aktivoch ibl. stressad:
hon var uppe i varv och orden forsade ur henne
2
omgång av samma typ av något
lägg ett varv potatis, sedan lök och sedan potatis igen i formen
○
spec. geologi
tydligt avgränsad årlig avlagring inom ett sediment
årsvarv
○
spec. äv. botanik
cellager som bildas i stam eller rot under en vegetationsperiod
JFR
årsring
○
spec. äv. handarbete
en omgång maskor från ett arbetes ena sida till den andra vid stickning och virkning
sticka ett par extra varv
belagt sedan 1454
Timmermäns Skrå
3
industriell anläggning för konstruktion och reparation av fartyg
5 000 man blev arbetslösa vid nedläggningen av varvet; ett varv som har specialiserat sig på servicefartyg till offshoreindustrin
belagt sedan 1685;
av lågtyska warf med samma betydelse, urspr. 'genom jordvallar skyddad strand'; besläktat med
varv 1
4
mindre brukligt
en halv masklängd i ett fisknät dvs. avståndet mellan två knutar; anv. i kombination med längdmått för att ange maskstorlek
belagt sedan 1845;
se ursprung till
varv 1
SAOB
publicerad: 2014
VARV var4v, sbst.3, förr äv. VÄRV, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(varv (hw-, w-, -f) 1672 osv. värf (w-) 1685–1818)
Etymologi
[jfr ä. d. værre, værv, værft (d. værft), mnl. werf, warf (nl. werf), t. werft, feng. whearf (eng. wharf); av mlt. werf, warf, till skydd mot översvämning uppkastad jordvall l. förhöjt markområde, av vall skyddad strand, skeppsvarv; till VÄRVA]
(plats för) anläggning (vid hav l. annat vatten) inrättad o. utrustad för byggande l. utrustning l. (upphalning o.) reparation l. underhåll av fartyg l. båt; särsk. (i sht ss. förled i ssgr): örlogsvarv; förr äv. om (krigs)förråd för utrustning l. proviant till (örlogs)fartyg vid (örlogs)varv. Stiernman Com. 3: 1033 (1672). Widh Stadzens wärf .. Skiepp och Fahrkoster reparera och förbyggia låta. SthmStadsord. 2: 82 (1693). Warf kallas på några orter thet rum, hwaräst allahanda warur sam(m)anföras hwilke skole sedan in i skip. Spegel (1712). Snatter eller stiäl någon Under Officerare ifrån Cronans Wärf, drifwes han utur tiänsten. PH 2: 954 (1732). (Ångaren) ”Polhem”, som i morgon skulle ha företagit sin sista vinterresa, måste nu genast gå till varfs. SD 1899, nr 169, s. 2. Japan och Sverige har de modernaste varven i världen. DN(A) 22/12 1963, s. 16. På andra sidan om klaffbron finns fortfarande delar av det nedlagda varvet kvar; hamnbassängerna. En del större maskinrum, verkstäder. Lundberg Yarden 34 (2009). — jfr BÅT-, DOCK-, GALÄR-, JAKT-, KRONO-, PRÅM-, REPARATIONS-, SKEPPS-, STADS-, ÖRLOGS-VARV m. fl.
Ssgr: A (†): VARV-CHEF, -KÅR, -TIMMERMAN, se B.
B: VARVS-AMIRAL. (förr) (titel för) sjöofficer (av amirals grad) som var chef för örlogsvarvet i Karlskrona; jfr holm-amiral, militär-amiral, skeppsgårds-amiral. SthmStCal. 1773, s. 76. Chapman .. öfvertog som varfsamiral 1783 ensam styrelsen af örlogsvarfvet i Karlskrona med allt, hvad dertill hörde. UB 7: 313 (1874). —
-ANLÄGGNING~020. jfr anläggning (se d. o. III 1 a α β'). På Sveaborg, invid Åbo, i Kimito m. fl. orter finnas större och mindre varfsanläggningar. IdrFinl. 4: 3 (1906). —
-ARBETARE. jfr arbetare 2. Backman Dickens Pickw. 1: 19 (1871). Återstående medellifslängden vid trettio års ålder utgör: för .. maskinarbetare, gjutare och varfsarbetare 32.1 (år). EkonS 2: 40 (1894). —
-BASSÄNG. varvsdocka; jfr bassäng 1 a β. 2UB 9: 468 (1906). I varvsbassängen byggdes skeppen färdiga. SvFlH 2: 65 (1943). —
-BEFÄL. (förr) befäl vid örlogsvarv. Stiernstolpe Blumauer 3: 27 (1814). De vilkor, som blifvit betingade med varfsbefälet. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 1, Bil. 4 b, s. 5. —
-BÅT. om viss typ av båt använd vid varv; jfr båt, sbst.1 1 a. S. k. varfsbåtar, breda, fylliga med stor akterspegel. Balck Idr. 2: 647 (1887). —
-BÄDD. stapel (se d. o. 11); jfr bädd 5 a. Högberg Baggböl. 1: 166 (1911). Bortom varvsbäddarna och dockorna sträckte ett lågt land ut sig in i mörkret. Trotzig Svek. 49 (1966). —
-CHEF. (varv- 1921. varvs- 1793 osv.) jfr chef I 1 (b), 4. CAEhrensvärd Brev 1: 230 (1793). Kronans varf .. ställas hvartdera under en särskild .. af Kongl. Maj:t förordnad varfschef. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 1, Bil. 4, s. 14. Landskronavarvet räddas. .. Varvschefen Leif Clevström hoppas snart kunna säkra beställningar som ger jobb åt 150 personer. HbgD 14/5 2003, s. 12. —
-DEPARTEMENT. (förr) organisatorisk enhet vid örlogsvarv; jfr departement 1 b. SvCivKrigCal. 1799, s. 68. Varfspersonalen, till varfven förlagd materiell, utredning och inventarier .. äro fördelade på fem afdelningar, de s. k. varfsdepartementen. UFlott. 1: 142 (1903). —
-DETALJ. (förr) anträffat bl. i sg. best.; jfr detalj 5 o. militär-detalj. SjöreglÖrlFl. 1785, 1: 21. De i Carlskrona varande två amirals-embeten, ett för militär- och ett för warfs-detaljen, bibehöllos och ställdes under General-amiralens inseende. KrigVAH 1834, s. 22. —
-DOCKA. jfr docka, sbst.2 a, o. -bassäng. BtRiksdP 1903, 5Hufvudtit. s. 121. Självklart har jag vandrat längs de ödsliga kajerna och de övergivna varvsdockorna på Norra älvstranden i Göteborg. GbgP 1/3 2009, s. 52. —
-DRIFT. varvsverksamhet; jfr drift 15. KrigVAH 1884, s. 293. Anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, d.v.s. den egentliga varfsdriften, höjdes från 2,375,000 till 2,416,000 Kr. VFl. 1911, s. 76. —
-FLUGA. [larverna gräver gångar i liggande timmer] särsk. entomol. i pl., om familjen Lymexylidae; jfr skeppsvarvs-fluga. Lundell (1893). Varvsflugorna är långsträckta, nästan cylindriska skalbaggar med mjuka täckvingar, korta antenner och 5-ledade tarser. DjurVärld 3: 216 (1963). —
-FÖRRÅD. (förr) förråd vid örlogsvarv. Under varfschefens inseende stå .. Varfsförråden, som bestå af: inventarieförrådet .. materialförrådet (osv.). Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 116 (1879). —
-INDUSTRI. VFl. 1911, s. 87. Borgerliga politiker hänvisar ofta till 1970-talets misslyckade försök att genom statliga produktionsstöd rädda den krisande varvsindustrin. SäljSkiten 124 (2009). —
-KAPTEN. (förr) kapten (se d. o. 5 b) med befattning vid örlogsvarv. Henel 1735 93 (1736). SvNorStatscal. 1823, s. 134. —
-KONTOR. jfr kontor 6. PH 5: 3026 (1750). När Uddevalla kommun efter varvskraschen övertog det fina varvskontoret .. tömdes de gamla lokalerna i rådhuset på kommunala förvaltningar. GbgP 29/12 1994, s. 10. —
-KÅR. (varv- 1854. varvs- 1821 osv.) (förr) om kår (se kår, sbst.3) vid örlogsvarv. SvNorStatscal. 1821, s. 308. Amiralitetet (i Preussen) har erhållit uppdrag att bilda en varf-corps till utförande af arbetena å flottans varf. KrigVAT 1854, s. 193. —
-LÖJTNANT~02 l. ~20. (förr) sjöofficer (av löjtnants grad) vid örlogsvarv; jfr löjtnant 2. Henel 1735 94 (1736). Vid min hemkomst erhöll jag Kongl. Maj:ts allernådigste fullmakt att vara varvslieutenant vid dess Amiralitet i Stockholm. ForumNav. 10: 90 (1738). —
-MAJOR. (förr) major (se d. o. c) med befattning vid örlogsvarv; jfr major c. 2BorgP 6: 315 (1738). —
-MUSEUM. museum över varvsverksamhet. Tanken att det nedlagda storvarvet Eriksberg i Göteborg delvis skulle kunna förvandlas till ett svenskt varvsmuseum av riksmuseikaraktär håller nu på att ta form. GbgP 7/6 1980, s. 11. —
-OFFICER l. -OFFICERARE. (förr) 2RA 3: 684 (1734). Til betjeningen (på varv) höra inventarie personer, arbetare, skrifware, byggmästare och Wärfs officerare. Dalman 59 (1765). —
-OMRÅDE~020. jfr område 2. Lundell (1893). Här har det .. byggts frenetiskt längs det som en gång var det klassiska varvsområdet. DN 22/9 2013, Söndagsbil. s. 14. —
-PARAD(EN). [fördelning av arbetsuppgifterna skedde vid en särskild uppställning l. ”parad”] (förr) koll., om vid örlogsvarv (mer l. mindre tillf.) anställda l. inkallade båtsmän med uppgift att bistå timmermän o. andra hantverkare; jfr parad 2 c o. arbets-parad. DA 1793, nr 16, s. 4. På grund av sin duglighet utgjorde .. (båtsmännen i kofferdiregementet) en värdefull stam på örlogsvarvet och kallades varvsparaden eller kopvardiekarlar. ForumNav. 10: 122 (1951). —
-PLÅTSLAGARE. person som yrkesmässigt utför arbete som plåtslagare vid varv. SocDem. 27/12 1929, s. 11. Plåtslagare vid varv benämns vanligen fartygsplåtslagare eller varvsplåtslagare. NordYrkesklassif. 136 (1978). —
-POLIS. (förr) särskild poliskår uppsatt för bevakning o. tillsyn av örlogsvarv; jfr polis, sbst.1 2. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 1, Bil. 4 b, s. 7. På hans tillskyndelse var det .. som varfspolis anstäldes i Karlskrona. KrigVAH 1883, s. 281. —
-RÖRELSE. varvsverksamhet; jfr rörelse 7. Varfsrörelsen i Göteborg har under senaste tiden gått stadigt framåt. VFl. 1913, s. 69. —
-SKEPPARE. (förr) jfr skeppare 2. (Två båtar) finnas till salu för facila priser, då anmälan sker hos Warfs-Skepparen Edler på Kongl. Skeppsholmen. DA 1824, nr 112, s. 5. —
-STAT. (förr) jfr stat, sbst.3 II 3, o. militär-stat 1. SthmStCal. 1784, s. 79. Från Karlskrona skrifver amiral Cederström, att han nödgas förafskeda hela varfsstaten af brist på dagligt bröd. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 153 (1809). —
-TIMMERMAN~002, äv. ~200. (varv- 1921. varvs- 1791 osv.) jfr timmerman, sbst.2 2 a. IT 1791, nr 18, s. 4. (Till kategorin varvssnickare) förs även varvstimmerman som bygger fartygsbäddar, lägger däck och utför andra arbeten i grovt virke. NordYrkesklassif. 144 (1978). —
-VERKSAMHET~002, äv. ~200. jfr -rörelse, -drift. 2NF 10: 832 (1908). I dag är det bara fartygsreparationerna på Götaverken Cityvarvet och Gotenius varv som är kvar av varvsverksamheten. GT 3/6 2010, s. 6. —
-ÄGARE. Ovissheten om, hvad som rätteligen bör förstås med bil- och bolfärdigheten, har ej sällan gifvit anledning till tvist emellan varfsägare och skeppsredare. Witt Skeppsb. 79 (1858).