SO
publicerad: 2021
varv
varvet, plural varv, bestämd plural varven
varv·et
substantiv
1
(tänkt) rörelsebana som beskriver en fullbordad (ungefärlig) cirkel
JFR
1vända
de promenerade ett par varv runt parken; skärpet räckte två varv runt midjan; han har rest motsvarande fyra varv runt jorden; hon vred handtaget ett halvt varv åt höger; motorn går med 4 000 varv i minuten
○
spec. i samband med löptävling
på sextonde varvet gick ett par löpare loss
○
äv. om rörelse utan eg. mål
vardagligt
köra ett varv i stan och kolla läget
gå ner i varv
lugna ner sigpå nätterna går kroppen ner i varv
komma upp i varv
bli mer aktivoch ibl. stressad:
i slutet av semestern när jobbet närmar sig kommer många upp i varv
mellan varven
1mellan gångernadet blir långt mellan varven numera eftersom de bor 100 mil ifrån varandra
2emellanåthon har skrivit flera historiska romaner men också hunnit med några barnböcker mellan varven
vara uppe i varv
vara aktivoch ibl. stressad:
hon var uppe i varv och orden forsade ur henne
2
omgång av samma typ av något
lägg ett varv potatis, sedan lök och sedan potatis igen i formen
○
spec. geologi
tydligt avgränsad årlig avlagring inom ett sediment
årsvarv
○
spec. äv. botanik
cellager som bildas i stam eller rot under en vegetationsperiod
JFR
årsring
○
spec. äv. handarbete
en omgång maskor från ett arbetes ena sida till den andra vid stickning och virkning
sticka ett par extra varv
belagt sedan 1454
Timmermäns Skrå
3
industriell anläggning för konstruktion och reparation av fartyg
5 000 man blev arbetslösa vid nedläggningen av varvet; ett varv som har specialiserat sig på servicefartyg till offshoreindustrin
belagt sedan 1685;
av lågtyska warf med samma betydelse, urspr. 'genom jordvallar skyddad strand'; besläktat med
varv 1
4
mindre brukligt
en halv masklängd i ett fisknät dvs. avståndet mellan två knutar; anv. i kombination med längdmått för att ange maskstorlek
belagt sedan 1845;
se ursprung till
varv 1