SAOL

publicerad: 2015  
vibrator
vibr·­at·­or [‑a`t‑] substantiv ~n ~er [‑o´r‑] apparat för alstring av vibrationer
Singular
en vibratorobestämd form
en vibratorsobestämd form genitiv
vibratornbestämd form
vibratornsbestämd form genitiv
Plural
vibratorerobestämd form
vibratorersobestämd form genitiv
vibratorernabestämd form
vibratorernasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
vibrator vibratorn vibratorer
substantiv
vibra`tor
an­ordning för alstring av vibrationer för elektriska el. mekaniska ända­mål el. för massage
planvibrator; stavvibrator; vägvibrator
behandla betongen med vibrator
spec. om ett sexuellt hjälp­medel
annonsen lovade lust­fyllda och spännande stunder med vibratorn
belagt sedan 1894

SAOB

publicerad: 2017  
VIBRATOR vibra3tor2, r. l. m.; best. -n; pl. -er vib1ratω4rer.
Etymologi
[jfr d., t., eng. vibrator, fr. vibrateur; till lat. vibrare (se VIBRERA)]
anordning som vibrerar l. åstadkommer vibrationer; särsk. dels om massageapparat, dels om apparat l. maskin(del) för packning l. sönderbrytning l. komprimering av material. Att producera dubbelt så mycket elektricitet från en gifven kvantitet kol .. skulle ske genom användande af den .. uppfunna ”Vibratorn”. TT 1894, Allm. s. 12. Med fördel begagnas för analmassagen Liedbecks vibrator, eller annan skakmaskin. Wide MedGymn. 53 (1902). Denna på lådans lock sittande anordning benämnes trembleur eller vibrator och tjänar till att oupphörligt bryta och sluta strömmen. Nerén HbAut. 1: 26 (1911). (När) gipskrossen var igång med sina kraftiga huggtänder och starka vibratorer för att hålla rent på schaktväggarna dallrade fönster och dörrar. Karnstedt Slamf. 82 (1977). En vibrator, som används för att jämna och platta till mark vid byggen. Sydsv. 9/3 2007, s. C14.