SAOL

SO

publicerad: 2021  
vitalitet vitaliteten
vit·al·itet·en
substantiv
vitalite´t
(stor) livs­kraft ofta om ovanligt stor andlig och fysisk spänst hos äldre personer
hans andliga vitalitet är oförminskad; 70-åringen spelade med ungdomlig vitalitet
äv. om före­teelse som vittnar om vitalitet
ett kropps­språk som ger före­ställningen styrka och vitalitet
belagt sedan 1829

SAOB

publicerad: 2017  
VITALITET vit1alite4t, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. vitalität, eng. vitality, fr. vitalité; ytterst av lat. vitalitas (gen. -tātis), till vitalis (se VITAL)]
om egenskapen l. förhållandet att vara vital (se d. o. 1, 3); livfullhet; livskraft l. -duglighet. Under vintermånaderna är .. vitaliteten mycket minskad hos de djur som ligga i vinterdvala. Nilsson ÅrsbVetA 1829, s. 63. (Man måste) låta något af allt detta öfverflöd af vitalitet (hos barnet) utströmma på ett håll, der det icke .. bereder vantrefnad: bland kamrater och jemnåriga. Verd. 1885, s. 284. De unga ha ju mera liv eller vitalitet än de gamla, alltså en livligare känsla av tillvaron och av sig själva. Wulff Leopardi 151 (1913). Det finns många gamla träd, av vilka en del vanligen har nedsatt vitalitet. SvBotT 1991, s. 344. Dialogerna (i romanen) sprakar av vitalitet. ÖgCorr. 7/11 2015, s. 35.