SAOL
SO
publicerad: 2021
vitalitet
vitaliteten
vit·al·itet·en
substantiv
●
(stor) livskraft ofta om ovanligt stor andlig och fysisk spänst hos äldre personer
hans andliga vitalitet är oförminskad; 70-åringen spelade med ungdomlig vitalitet
○
äv. om företeelse som vittnar om vitalitet
ett kroppsspråk som ger föreställningen styrka och vitalitet
belagt sedan 1829
SAOB
publicerad: 2017
VITALITET vit1alite4t, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. vitalität, eng. vitality, fr. vitalité; ytterst av lat. vitalitas (gen. -tātis), till vitalis (se VITAL)]
om egenskapen l. förhållandet att vara vital (se d. o. 1, 3); livfullhet; livskraft l. -duglighet. Under vintermånaderna är .. vitaliteten mycket minskad hos de djur som ligga i vinterdvala. Nilsson ÅrsbVetA 1829, s. 63. (Man måste) låta något af allt detta öfverflöd af vitalitet (hos barnet) utströmma på ett håll, der det icke .. bereder vantrefnad: bland kamrater och jemnåriga. Verd. 1885, s. 284. De unga ha ju mera liv eller vitalitet än de gamla, alltså en livligare känsla av tillvaron och av sig själva. Wulff Leopardi 151 (1913). Det finns många gamla träd, av vilka en del vanligen har nedsatt vitalitet. SvBotT 1991, s. 344. Dialogerna (i romanen) sprakar av vitalitet. ÖgCorr. 7/11 2015, s. 35.