SAOL

publicerad: 2015  
vräka
vräka verb vräkte vräkt kasta hand­löst; falla i stora mängder: ​snön vräkte nertvinga att flytta, av­hysa: ​vräka en hyres­gäst
Finita former
vräkerpresens aktiv
vräks (vräkes)presens passiv
vräktepreteritum aktiv
vräktespreteritum passiv
vräkimperativ aktiv
Infinita former
att vräkainfinitiv aktiv
att vräkasinfinitiv passiv
har/hade vräktsupinum aktiv
har/hade vräktssupinum passiv
Presens particip
vräkande
Perfekt particip
en vräkt + substantiv
ett vräkt + substantiv
den/det/de vräkta + substantiv
den vräkte + maskulint substantiv
vräka bort sälja mycket billigt: ​hela lagret vräktes bort el. bort­vräktes
Infinita formeratt vräka bortinfinitiv aktivPresens participbortvräkandePerfekt participen bortvräkt + substantivett bortvräkt + substantivden/det/de bortvräkta + substantivden bortvräkte + maskulint substantiv
vräka sig ligga behagligt ut­sträckt; leva gott: ​vräka sig i lyx
Ordform(er)vräka sig

SO

Sökningen på vräkt i SO gav inga svar.

Menade du:

väkt  
våtdräkt  
dräkt  
vräka  
frukt  
frakt  

SAOB

publicerad: 2019  
VRÄKT, n. (NorrlS 14: 90 (1668), Crusenstolpe CJ III. 2: 208 (1846)), äv. r. l. f. (HammarkDomb. 7/10 1613, FörarbSvLag 2: 58 (1696)).
Ordformer
(äv. w-, -e-, -ch-, -ck-)
Etymologi
[fsv. vräkt, f., hämndkänsla, groll, hat; till VRÄKA]
(†) i sådana uttr. som (ut)av långo l. långa vräkt, på grund av gammalt groll l. agg l. länge närd fiendskap. War sama slagzmall komit aff långa wrecht för bredstorpa sågaquarn Skull. HammarkDomb. 7/10 1613. Der .. (dråpförsöket) wore af dheres handewärkan, så är det icke skedt af långo wräkt, uthan af brådom skilnad. ConsAcAboP 6: 218 (1687). En plan, af långo vräkt, som gick i fullbordan. Crusenstolpe CJ III. 2: 208 (1846).